2012-06-30

Norrbotten boulderförare - 2012

Behovet av att samla ihop och uppdatera informationen över boulderingen i Norrbotten har länge varit stort. Vi har under våren försökt få ihop de områden jag redan varit med och ritat med andra områden som utvecklats på senare tid. Detta har resulterat i denna boulderförare som vi nu publicerar här på borrbult.nu.
Omslag

 Troligen blir man aldrig helt färdig med ett sånt här projekt och uppdateringarna kommer fortsätta under hela sommaren. Ett exempel är Kantaberg, som på inget sätt är färdigt utan är mer att se som ett utkast. Till veckan kommer besök till Kantaberg att prioriteras och förhoppningsvis går det smidigt och en snabb uppdatering därifrån är eftersträvansvärd. Samma sak är Lappviksberget i Rosvik som också är i stort sett helt färdigritat. Här är det ändå så pass mycket jobb kvar ute på berget så vi har därför valt att vänta med att lägga till det området till en senare uppdatering.
Utdrag ur föraren

Utdrag ur föraren
Ett bortglömt område är Hundberget i Älvsbyn som vi, efter återbesök, absolut kan rekommendera ifall man vill kombinera bouldering med lättare repklättring.

Det här projektet hade varit helt omöjligt att genomföra utan hjälp från framförallt bouldergurun i Luleå, Marcus Lagerkvist, samt andra personer som varit med och satt upp nya problem, nya områden och gett feedback på topos och beskrivningar. Några av dessa som lagt ner tid på att guida och korrekturläsa är exempelvis Victor Holmqvist, Adam Evanne, Mikael Vesterberg, Jimmy Sundin, Emil Arvidsson, Jonas Wiklund m.fl.

Länken nedan går direkt till föraren som även går att nå via "förarsidan". Följ instruktionerna för hur den ska skrivas ut och vikas ihop.

Boulderförare Norrbotten 2012 [PDF]

Vi tar mer än gärna emot feedback så länge den är saklig och konstruktiv.

Håll till godo!


kommentarer

2012-06-27

St Hans i Hanshelleren


Jenny Johansson och Petra Rantatalo passade på att besöka Flatanger över midsommarhelgen, och Jenny har både tagit fina foton och skrivit ett trevligt resereportage som vi publicerar i hopp om fler besök från oss öster om vattendelaren.  Det glädjer oss speciellt att det numer verkar finnas klättring för alla i Flatanger, vilket borde göra det lättare att fylla en bil och dra dit! (Några av lederna finns beskrivna på headwall.com)
------------------------------------------



Nasjonal klatresamling i Flatanger 2012
Text & Foto: Jenny Johansson



Einvikfjellet till vänster och Sandmælen till höger,

två av de nybultade klipporna
Trondheims klätterklubb och Norska klätterförbundet bjöd in till klätterträff den 22:a till den 27:e juni i Flatanger. Här finns en enorm grotta, Hanshelleren, som bjuder in till ungefär hur svår klättring som helst. Då det bara är 65 mil från Umeå till Flatanger lät det lockade att spendera midsommaren där; så jag och min replagskamrat Petra packade bilen och drog i väg.

Inför klätterfestivalen hade 100 nya leder bultats. I området finns dessutom trad och bouldering. Bonden på gården Strøm hade slagit sina lägdor och gjort plats åt bilparkering och tältplatser. I ladan var det iordningställt för middagar och föredrag, i mjölkrummet var det dusch. I runda tal var det 250 deltagare: sportklättrare, traddare, bouldrare, barnfamiljer och världselit.

I föraren fanns 100 nya leder utan grad, namn eller förstebestigare (FA, first accent), där endast antalet bultar var angivet. Att klättra sportleder utan grad var en ny upplevelse och nyttig träning för ledpsyket. Den person som var först upp fick ge leden ett namn, samt ge gradförslag. Vid gården kunde man på kvällen sedan se vilka leder som var gjorda. Lite extra krydda till klättringen var det allt att få namnge en led! På kvällarna var det föredrag med de elitklättrare som var där, Ethan Pringle, Dani Andrada och Magnus Midtbø. Minnesvärt från föredragen var bland annat att få se att även proffsen ibland förlänger en slinga!

Dani Andrada håller låda i lada
Självaste hålan.  Här går de hårda lederna.
På lördagen var det klättertävling för de bästa i Hanshelleren, men undertecknad var inte där då egen klättring på annat håll lockade mer. Ryktet säger att det var ca tvåhundra åskådare och att Ethan Pringle avgick som segrare. Senare samma kväll bjöd Norska klätterförbundet på en mycket god buffé, och efter den kvällens föredrag tändes Sankt Hansbålet vid stranden.

Klätterfestivalen pågick från fredag till onsdag och vi hade sol alla dagar!  Vi kom mitt på torsdagen och stannade till söndagen. Det hela var mycket bra arrangerat och bra klättring. Vi gick en traditionellt säkrad 6- »Trang fødsel« i Hanshellerens vänsterkant som var överhängande och välsäkrad, rekommenderas! Stenen i Hanshelleren bör upplevas–den är fantastiskt, och nu finns det även en del lättare sportleder i grad 6, så det finns något för alla. (Många av trad-lederna i festival-föraren är fel inritade så det rekommenderas att titta i till exempel Trondheimsföraren).

Föraren fylls på med namn och grader
Sedan spenderade vi en hel del tid med de nybultade lederna. I de lättare graderna var det mest sva- till vertikalt, ibland märktes det att det var 100 leder bultade på kort tid då en del bultar hade kunnat vara annorlunda placerade och ett och annat grepp fick borstas fram, men i stort sett var det fina och bra leder.

Det var absolut värt 65 mil körning från Umeå. Trondheims klätterklubb har gjort ett fantastiskt arbete och bonden i Strøm är värd många guldstjärnor!      

Det var två nöjda klättrare som inte bara hade klättrat utanför komfortzonen utan också hade fått varsin första bestigning som styrde kosan hemåt.
Aktivitet på Einvikfjället

St. Hansbål
kommentarer

2012-06-26

Ohöljt nöje

Över midsommarhelgen fick Sofie Björkman gå sin första 7c (hård svensk 8), den klassiska »Rå nytelse« i Hell.  Rå nytelse är en kort sporttur med ihållande klättring på två- och trefingerspockets och med en hel del ganska pressande klipp. Grattis!
Sofie på Rå nytelse. Foto ©: Saku Korosuo


kommentarer

2012-06-18

Sillmjölke

Mitt inne i Östersund, alldeles längs en väg på bostadsområdet på Frösön ligger det en klippa med ett hundratal leder. Klippan (kvartsit?), som består av den magmatiska bergarten porfyr, är ganska hal och lederna är något för finsmakare.  Tack vare att det under lång tid funnits många duktiga och drivna klättrare i Jämtland så finns det leder i alla svårighetsgrader.

I torsdags satte Geir Söderin upp den hittills hårdaste leden på Frösöberget: »Sillmjölke«, 9+/10- (8c), en alternativ start till »Energy«, 9- (8a) vilken i sin tur sattes upp av Geirs far, Gudumund Söderin.  Leden går på det estetiskt utmanande och vägnära klippartiet som omväxlande kallas »Dödsgrottan« eller, mer neutralt, »Bergrummet«.

»Sillmjölke« är den första leden i grad 8c i Jämtland och blott den andra i norra Sverige efter Urban Dufvas »Rich Marcus« i Niemisel.

Nästan alla leder på Frösöberget beskrivs i nätföraren på sverigeföraren.se




kommentarer

2012-06-16

Finska krigare

Urban klättrar Dragster, 8a, på Lilla väggen. Foto ©: Jonas Wiklund

Som vi skrivit om tidigare så har Saku Korosuo har på egen hand utvecklat två nya sektorer med överhängande sportleder på det annars mest mossiga av flacka och mossiga svaberg, Rösås.  Till dags dato räknar vi ihop till 20 enreplängders bultleder, varav Saku satt upp 18, och en tre replängders bultled som Saku också satt upp.

Senaste veckan har det tillkommit två nya lite hårdare leder, »Salmiakki«, en väldigt kort men mycket fin 8+ (7c), och »Dragster« en 9- (8a) som Saku mycket gentilt gav bort första fribestigningen av till Urban Dufva.  Dessutom har några lite lättare leder tillförts, bland annat »Pastirol« ett ganska fint ytterhörn i grad 6+ (6b).

Saku Korosuo gör FB av Salmiakki, 7c+. Foto ©: Anu Korosuo
Fler fina foton från Rösås finns här, här och här.

Förare finns på 27crags.com
kommentarer

Tidsskrift for Norsk Alpinklatring 2012

Alpinklatring12 har naturligtvis Torre Egger på omslaget.


Jag älskar klättertidningar där artiklarna beskriver leder som heter saker som Nordvästkammen, Slovakiska leden, eller Gubbe1-Gubbe2-leden. Tidningar där bilderna antingen förställer branta fjäll eller bristfälligt koafferade, svultna, och frusen stackare.

Därför gläds jag åt att Alpinklatring 2012*, Norsk tindeklubbs krönika över år 2011, äntligen givits ut. Ännu oläst gissar jag att den, som alltid, är strålande! Årsboken täcker bland annat aktiviteter på områden som är av särskilt intresse för oss i norr, bland annat Fugløya (utanför Bodö), Blåmann (utanför Tromsö), och Lofoten.

Tidningen kan beställas genom att betala in 190 NOK (120 NOK om den skickas till adress i Norge) genom paypal till Marten.blixt@gmail.com (direkt länk)

Från nkt.no kan ni för övrigt ladda ner ett 20 sidor långt utdrag ur Alpinklatring 2011, eller varför inte hela Alpinklatring 2009?

___________________
*Fotnot: Under 2010 ändrade NTK numreringen av sin årskrönika så att den följer samma princip som American alpine journal. »Alpinklatring11« täcker alltså år 2010, medan »Alpinklatring09« redogör för verksamhet under 2009.

kommentarer

2012-06-14

Boulderträffen på Degerberget

Paulina Jaconelli. Foto © Kenneth Marklund
Hemvändaren Fredrik Brännström, som var en av de första i Sverige att koncentrera sig helt på bouldering – långt innan det blev fashionabelt – och som för övrigt hade några mycket framgångsrika tävlingsår runt millenieskiftet,  hinner ju knappt slå ner sina bopelare någonstans innan han hittar och utvecklar nya boulderområden.
Västerbottensblocket
Fredrik tillsammans med geologerna Erik Nordfeldt och Paulina Jaconelli, som för guldets skull flyttat norrut, har definitivt bidraget till att klätterscenen i Skellefteå är livskraftigare än på länge.  Tillsammans med Didrik Marklund har de bland annat börjat utveckla Degerberget, ett stort och fint boulderområde en bit innanför Byske.

Jonas kollar flytten på en brant 7A+
I lördags bjöd Skellefteklättrarna in grannklubbarna på boulderträff. Ett 70-tal problem var redan uppborstade och klara att klättra, så uppmaningen om att ta med stålborste ignorerades. Istället fick vi besökare klättra oss less på nya problem och färdigborstade projekt.


Hasse Stenlund klättrar »Guldriket«. Foto © Kenneth Marklund

Enligt vår mening är Degerberget redan ett av de finaste boulderområden som Västerbotten har att  erbjuda, och när det är färdigutvecklat har vi svårt att se vilket annat utvecklat område som skulle vara bättre.

Den utvecklade bouldringen sker i stort sett uteslutande på stora block av granit.  Området är tyvärr väldigt utspritt, och några av blocket står öppet högt uppe på berget, och några nere i tätare granskog.  Eftersom de fanns så mycket utvecklat på de högre belägna blocket så hann vi tyvärr klättra väldigt få problem på de lägre belägna blocken. De mer lågliggande blocken såg bättre ut än de högre.


Linus testar ett av projekten
De högre belägna blocken hade bitvis ganska vassa grepp, medan de lägre var mycket mer vattenslipade.  Rent allmänt så var blocken förvånadsvärt grepprika och av alldeles perfekt höjd.

De finns mycket fina problem från de lägre svårighetsgraderna upp till mitten av sjua-registret ungefär, men med god potential för att ytterliga många både lätta och svårare problem.  Det finns några givna färdigborstade projekt från mitten av sjuaregistret upp till någon låg åtta, för de som vill klättra lite hårdare.

Intresserade kan ladda ner en pdf-förare från vårt bibliotek, eller använda 27crags.com

För redaktionen blir det helt bestämt ett återbesök till hösten, om inte tidigare.

Erik filmade en del under dagen och klippet visar problem från »De tre stenarna«, »Västerbottensblocket«, och »Grottan«.




kommentarer

2012-06-12

Carlos i Desnivel

Bermudatriangeln
Carlos på »Bermudatriangeln«, 7B, Flurkmark
Det finns egentligen hur mycket som helst att skriva om klättring–även under de trånga ramar som vi ställt upp för borrbult.nu (neutralt, intressant, och med norrlandsanknytning). Carlos Cabrera började klättra i Ume någon gång på 00-talet.  Först var han intresserad av mer traditionell klättring, men jag tror att i takt med att han själv blev bättre så tog hans allmänna idrottsbakgrund över och han blev mycket intresserad av på vilka sätt man bäst förbättrar klätterfärdigheter.

Carlos har sedan dess flyttat ner till Alingsås, och hjälper nu ett antal duktiga svenska sportklättrare och bouldrare med deras träningsprogram, bland andra Matilda Söderlund och Daniel Andersson men även umebon Linus Malm som ju stadigt utvecklas åt rätt håll. Det skulle naturligtvis vara intressant att höra med Carlos om detta, något som skulle passa vår profil bra. En annan klätterblaska som tänkte likadant, fast fortare, var våra konkurrenter Desnivel (världens kanske största klättertidning, med ca åttiotusen unika besökare om dagen på sin websida).

Isaac Fernández har intervjuat och under rubriken »Carlos Cabrera, entrenador de escaladores de alto nivel en Suecia« (ungefär: »C.C., tränare för svenska elitklättrare«) får Carlos svara på några intressanta frågor.

För de som har lika svårt som jag att läsa Cervantes och Borges språk gör google translate ett helt acceptabelt jobb med intervjun.
*

kommentarer

2012-06-06

Förare Degerberget

Inför lördagens träff på Degerberget innanför Byske så har Erik Nordfeldt tagit fram en förare över området.  Föraren finns att ladda ner som pdf. Degerberget är även upplagt på 27crags.com

Problemen är framsopade av Erik Nordfeldt, Fredrik Brännström, Paulina Jaconelli, och Didrik Marklund

Tack!
kommentarer

2012-06-05

Thank God for sending demons

Per Wermelin är liksom sin äldre broder, Jan, en av de som klättringen tagit och fångat på livstid.  Redan 1993 när jag som färsk nybörjare åkte med Per, som var en kursare under första terminens matematikstudier, till Orgon och Arco var han gammal i gemet och hade klättrat från och till sedan många år.

Ursprungligen från Örnsköldsvik har Per via Umeå och Stockholm hamnat i Sundsvall där han nu bott i snart ett decennium.  På en liten vägg i familjens garage har pappa Per stulit några minuter här och där mellan jobb och familjeliv.  Det är inte heller så långt till Midskogsberget eller Bergafjärden dit han hinner åka ut och göra ett stresspress på något boulderproblem. För som så många andra småbarnsföräldrar har repet fått vila.

I Bergafjärden har Per på sistonde jobbat på en sittstart från vänster till det trixiga–och i mitt tycke fullständigt desperata–boulderproblemet Reload (7B). Både Reload, och »Overload« (7C+) som är sittstart till höger har satts upp av Sundsvalls mossborstare par excellence, Fredrik Bodin.

Sittstarten från vänster har totalt tio desperata flytt, och sägs vara mycket fint.

Redan i höstas var Per otroligt nära att sy ihop sittstarten.  Per skriver att han slutade filma sina försök eftersom han ändå alltid föll på sista flyttet. Då förstår ni vilket mentalt underläge han hamnat i.

Vad göra? Per snickrar raskt ihop en campusbräda i barnens koja dit han kan smyga in och dra lite i lister, vägrar ge sig och försöker gång på gång, och för någon vecka sedan kunde han besegra sin »toppfrossa« och sy ihop Sending demons (8A), som naturligtvis kändes »lätt« när den väl gick ner.

Jag kan på rak arm bara komma på två andra boulderproblem i åttonde graden i Sundsvall: Matrix Reloaded, Krokviken, och Saga, Raholmen.
kommentarer

2012-06-03

Boulderträff - Degerberget, Byske



Länge har vi hört rykten om ett nytt "hemligt" boulderområde i Skellefteåtrakten. På lördag den 9:e Juni kl 12.00 bjuder Skellefteå KK in till en boulderträff vid Degerberget utanför Byske. Det finns enligt Erik Nordfeldt ett 50 tal problem i dagsläget i gradspannet 4 - 7B samt ett antal projekt som hoppas på att få smisk. Man uppmanar även till att folk tar med sig borstar för att plocka fram nya linjer.








Sväng av E4 vid avfarten strax norr om Byske. Följ vägen mot Fällfors till Selet (passera Byske Äventyr på högersida). Sväng vänster mot Norrlångträsk och passera bron över Älven. Tag andra grusvägen till höger och följ den i ca 4 km till en korsning. Sväng vänster och håll vänster även vid nästa korsning. Håll vänster tills ni kommer fram till en vändplan. Har ni kört rätt bör berget ligga på er vänstra sida och det är här ni parkerar. 

Ryktet gör även gällande att Fredrik Brännström, Skellefteåtraktens kanske hetaste blockfinnare hittat ett ännu större område i närheten av Ske-å med mycket stor potential. Ska bli kul att höra mer om detta då han bland annat var först att upptäcka Jävre m.m...

Vi kommer på lördag! Gör du? 



kommentarer

2012-06-02

Adam levererar i Niemisel

(Adams eget fotoalbum)
Adam Evanne går hårt åt lederna i fyrkantenområdet. I tisdags skickade han "The mighty battlecat, 8a+" på Källsberget och idag fick "Jedi mind trix, 8b" i Niemisel bekänna färg!



Adam har klippt ihop en film från våren 2011 som ger utmärkt beta på följande leder inför sommaren:

* Wild Thing, 7a+
* Swing It, 8a
* Hifi, 7b+
* The great blondino, 7c



kommentarer